PERT-metoden
PERT (eng. Program Evaluation and Review Technique, «teknik för programutvärdering och -granskning») — en metod för nätverksplanering och projektledning för analys av arbetssekvenser och bedömning av sannolikhetsbaserade projekttider vid osäkra arbetsvaraktigheter. Metoden använder trepunktsuppskattningar och statistisk aggregering, vilket möjliggör beräkning av förväntad sluttid och sannolikheten att hålla en deadline[1][2].
Historia
PERT utvecklades 1958 på uppdrag av den amerikanska flottan (programmet «Polaris») med deltagande av Booz Allen Hamilton och Lockheed. Nästan samtidigt föreslog DuPont i samarbete med Remington Rand den deterministiska metoden för kritisk väg (CPM). PERT spreds snabbt inom industrin och den offentliga sektorn som ett planeringsverktyg för FoU och komplexa ingenjörsprogram[2][3].
Grundläggande begrepp
I PERT-modellen används händelser (milstolpar, har ingen varaktighet) och aktiviteter (har varaktighet och förbrukar resurser). Aktiviteter kopplar samman händelser i en riktad graf; sekvenser av aktiviteter bildar vägar. Den sekvens som har längst förväntad varaktighet — den kritiska vägen — bestämmer projektets kortast möjliga genomförandetid. Tidsbuffert (slack/float) — den tillåtna förseningen för en icke-kritisk aktivitet utan att slutdatumet förskjuts[2].
PERT-nätverksdiagram
Händelser representeras som noder och aktiviteter som bågar mellan dem. Startnoden saknar inkommande bågar och slutnoden saknar utgående bågar. Tidiga/sena start- och slutdatum för aktiviteterna beräknas via ett framåt- och bakåtpass genom grafen; utifrån dessa bestäms buffertar och den kritiska vägen[3].
Tidsuppskattning och sannolikhetsmodell
Ett utmärkande drag hos PERT är trepunktsuppskattningen av varaktigheten för varje aktivitet:
- optimistisk to — minsta möjliga tid under de bästa förhållandena;
- mest trolig tm — förväntad varaktighet vid normalt arbetsförlopp;
- pessimistisk tp — maximal tid under ogynnsamma förhållanden[1].
Förväntad aktivitetsvaraktighet (klassisk PERT-uppskattning):
- te = ( to + 4·tm + tp ) / 6[2].
Förenklad trepunkts- (triangulär) uppskattning:
- te = ( to + tm + tp ) / 3[2].
Varians för aktivitetens varaktighet:
- σ2 = ( ( tp − to ) / 6 )2[1].
Variansen för projektets sluttid längs den kritiska vägen är lika med summan av varianserna för aktiviteterna på denna väg; projektets standardavvikelse:
- σproj = √( Σ σi2 ).
Sannolikheten för att slutföra projektet till ett givet datum T beräknas med normalfördelningsapproximationen:
- Z = ( T − μcrit ) / σproj, där μcrit — summan av te längs den kritiska vägen[2].
Tillämpning
PERT är i första hand inriktat på hantering av tidsramar under hög osäkerhet och tillämpas ofta inom FoU, försvars- och rymdprogram, komplexa EPC-projekt, IT och logistik. Metoden beskrivs i handböcker om systems engineering och projektledning (NASA SE Handbook, PMBOK Guide)[4][5].
Fördelar
- Tydlig representation av beroenden, föregångare och parallellitet i aktiviteter[3].
- Identifiering och visualisering av den kritiska vägen; fokus för ledningens uppmärksamhet på flaskhalsar[2].
- Sannolikhetsbaserad bedömning av tidsramar och projektets riskprofil; beräkning av sannolikheten att hålla en deadline[1].
- Möjlighet till tidig analys av tidsbuffertar och accelerationsscenarier (crashing/fast-tracking) i kombination med CPM[2].
Begränsningar
- I stora projekt kan nätverket omfatta hundratals och tusentals aktiviteter och kräva specialiserad programvara för hanterbar visualisering[3].
- Klassisk PERT tar inte hänsyn till resursbegränsningar och förutsätter att aktiviteternas varaktigheter är oberoende av varandra; i praktiken är detta antagande ofta ogiltigt[2].
- Normalfördelningsapproximationen och valet av fördelningsparametrar kan leda till skevhet i uppskattningen av den totala projekttiden, särskilt vid utpräglad asymmetri i varaktigheter[1].
Koppling och jämförelse med andra metoder
- Metoden för kritisk väg (CPM) — deterministiska varaktigheter med fokus på kostnads-/tidsanalys; PERT kompletterar CPM med osäkerhetsbedömning[2].
- Gantt-diagram — kalenderbaserad visualisering av tidsplanen; används ofta tillsammans med PERT/CPM för uppföljning av datum[3].
- Nätverksplanering — en övergripande grupp av metoder som inkluderar PERT/CPM.
Se även
- Metoden för kritisk väg (CPM)
- Gantt-diagram
- Nätverksplanering
Litteratur
- Malcolm, D. G. et al. (1959). Application of a Technique for Research and Development Program Evaluation. Operations Research. doi:10.1287/opre.7.5.646. [6]
- NASA. Systems Engineering Handbook, NASA/SP‑2016‑6105 Rev2. [7]
- PMI. A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK® Guide). [8]
- «Program Evaluation and Review Technique». Wikipedia (en). [9]
- «PERT». Wikipedia (rus.). [10]
Anmärkning
- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Malcolm, D. G.; Roseboom, J. H.; Clark, C. E.; Fazar, W. (1959). «Application of a Technique for Research and Development Program Evaluation». Operations Research, 7(5), 646–669. doi:10.1287/opre.7.5.646. [1]
- ↑ 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 «Program Evaluation and Review Technique». Wikipedia (en). [2]
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 «PERT». Википедия (рус.). [3]
- ↑ NASA Systems Engineering Handbook, NASA/SP‑2016‑6105 Rev2. NASA. [4]
- ↑ A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK® Guide). PMI. [5]