Begrepp

Begrepp — en abstrakt kognitiv enhet som återspeglar generaliserade väsentliga kännetecken hos en grupp objekt eller fenomen. Ett begrepp strukturerar perception, organiserar kunskap och möjliggör klassificering, resonemang, kommunikation och prognos. Ett begrepp kännetecknas av två aspekter:

• Intension — helheten av väsentliga kännetecken.
• Extension — mängden av objekt som faller under det givna begreppet.

Funktioner

• Kategorisering — gruppering av objekt efter gemensamma kännetecken.
• Slutledning — uppbyggnad av logiska samband och slutsatser.
• Organisering av minnet — generalisering av erfarenhet för effektivt memorerande och inlärning.
• Kommunikation — skapande av gemensamma grunder för kunskapsöverföring.
• Kunskapsuppbyggnad — formande av vetenskapliga teorier och modeller.

Struktur och operationer

Begrepp följer logiska operationer:

• Förening — disjunktion av mängder.
• Snitt — konjunktion av kännetecken.
• Negation — komplement till mängden.

Man skiljer mellan:

• Genusbegrep — mer allmänna klasser av objekt.
• Artbegrepp — preciserade grupper inom genus.

Begreppet i vetenskaplig kognition

Begrepp strukturerar empiriska data och möjliggör formulering av vetenskapliga problem. Deras operationalisering är nödvändig för mätbarhet och hypotesprövning. Vetenskapens utveckling är kopplad till preciseringar och omprövningar av begreppssystem.

Kognitiva teorier om begrepp

• Klassisk teori

Ett begrepp definieras genom en uppsättning nödvändiga och tillräckliga kännetecken.

• Prototypteori

Ett begrepp bestäms av en typisk representant för kategorin.

• Exempelteori

Ett begrepp representeras av en mängd ihågkomna instanser.

• Teori-teorin

Ett begrepp är inbyggt i ett system av mentala teorier och kunskaper.

• Atomistiska teorier

Begrepp betraktas som odelbara kognitiva enheter.

Samband med språk

Begrepp uttrycks genom språkliga tecken men reduceras inte till dem. Språket fixerar och förmedlar konceptuella strukturer, men begreppen själva kan existera även i icke-verbala former (till exempel i bildskapande tänkande).

Problemområden

• Begreppens ontologiska status (realism kontra psykologism).
• Struktur (strikta kännetecken kontra prototyper).
• Ursprung (medfödda eller empiriska).
• Konceptuell relativitet mellan olika kognitiva system.
• Problemet med begreppsbild­ens adekvans i förhållande till verkligheten.

Se även

• Koncept
• Kognitiv psykologi
• Logik
• Språkfilosofi
• Epistemologi

Referenser

• Stanford Encyclopedia of Philosophy — Concepts
• Internet Encyclopedia of Philosophy — Concepts