---
title: "Kritisk väg"
source: "https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g"
wiki: "systems-analysis.info/int"
article: "Kritisk_väg"
language: "sv"
categories:
  - "Category:Operations research"
  - "Category:Project management"
  - "Category:Swedish"
revision_id: 3518
wiki_created_at: 2026-09-06T23:22:00Z
wiki_modified_at: 2026-09-06T23:22:00Z
downloaded_at: 2026-09-07T22:57:23Z
---

# Kritisk väg

**Kritisk väg** — den sekvens av aktiviteter i en projekts nätverksmodell som har den maximala sammanlagda varaktigheten från start till slut; varje fördröjning av en aktivitet på den kritiska vägen leder till att projektets slutdatum förskjuts. Begreppet kritisk väg ligger till grund för metoder för nätverksplanering och schemaberäkning, i synnerhet metoden för kritisk väg (CPM). Inom forskning och utveckling samt komplexa ingenjörsprogram används den kritiska vägen för att bedöma tidsramar, tidsbuffertar och val av åtgärder för att påskynda projektet (*crashing*, *fast‑tracking*)<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)[\[2\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-enwiki-2)</sup>.

## Definition och egenskaper

- **Kritisk väg** — den längsta vägen i nätverksmodellen mellan start- och sluthändelse. Dess sammanlagda varaktighet är lika med den minimalt uppnåeliga projekttiden för givna beroenden<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)</sup>.
- Aktiviteter på den kritiska vägen har noll total tidsbuffert; varje fördröjning av dem skjuter upp projektets avslutning<sup>[\[2\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-enwiki-2)</sup>.
- I ett projekt kan det finnas flera kritiska vägar (till exempel vid lika varaktighet för alternativa vägar eller på grund av kalendrar och begränsningar). Man skiljer också på **nästan kritiska** vägar med liten positiv buffert<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)</sup>.
- Förekomsten av direktiva begränsningar (deadlines, fasta datum) kan skapa **negativa buffertar**, vilket indikerar att det aktuella schemat inte överensstämmer med de givna begränsningarna<sup>[\[3\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-cmu-3)</sup>.

## Beräkning av tidiga/sena datum och buffertar

Beräkningen utförs med ett framåt- och bakåtpass genom nätverket (vanligtvis i PDM/AON-notation).

**Framåtpass** (tidiga datum):

- för startaktiviteter: ES = 0 (eller startdatum enligt kalender);
- för varje aktivitet j: ES<sub>j</sub> = maximum av EF för föregångarna;
- EF = ES + d, där d är aktivitetens varaktighet.

**Bakåtpass** (sena datum):

- för avslutande aktiviteter: LF är lika med det tidiga slutet för den avslutande händelsen (projektets totala tidsram);
- för varje aktivitet j: LS = LF − d; LF<sub>j</sub> = minimum av LS för alla efterföljare<sup>[\[3\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-cmu-3)</sup>.

**Buffertar** (float/slack):

- **Total buffert (TF)**: TF = LS − ES = LF − EF — tillåten fördröjning av en aktivitet utan att förskjuta projektets slutdatum.
- **Fri buffert (FF)**: FF = lägsta ES för efterföljare − EF — fördröjning utan påverkan på de tidiga starterna för direkta efterföljare<sup>[\[4\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-pressbooks-4)</sup>.

Aktiviteter med TF = 0 bildar den kritiska vägen. Vid komplexa beroenden (SS/FF/SF), lags och kalendrar används kriteriet "längsta drivande väg" (longest driving path) för att på ett robust sätt identifiera den kritiska vägen, inte enbart regeln "TF = 0"<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)[\[2\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-enwiki-2)</sup>.

## Typer av beroenden och lags

I PDM används beroendena FS (slut‑start), SS (start‑start), FF (slut‑slut), SF (start‑slut) med möjliga lags (positiva/negativa). Förekomsten av lags och olika kalendrar kan förändra vägens logik och buffertbedömning; det rekommenderas att dokumentera beräkningsregler och använda enhetliga inställningar i planeringsprogramvaran<sup>[\[2\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-enwiki-2)[\[5\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-pdm-5)</sup>.

## Kritisk väg och resurser

Grunddefinitionen av kritisk väg bortser från resursbegränsningar. Efter resursutjämning kan vägens struktur förändras; under resursbegränsade förhållanden kompletteras analysen med begreppet "resurskritisk väg" eller metoden för kritisk kedja tillämpas<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)</sup>.

## Praktisk användning

- tidskontroll och identifiering av "flaskhalsar"; fokus för ledningsbeslut på aktiviteterna längs den kritiska vägen;
- accelerationsanalys: *crashing* (förkortning av kritiska aktiviteters varaktighet mot extrakostnader) och *fast‑tracking* (tillåten parallellism), med riskbedömning för omarbetning och återkoppling<sup>[\[2\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-enwiki-2)</sup>;
- bedömning av kontraktstidens genomförbarhet och identifiering av konflikter (negativa buffertar, okontrollerbara begränsningar);
- konstruktion av linjediagram (Gantt-diagram) baserat på nätverksberäkning och regelbunden övervakning av förskjutningar i den kritiska vägen<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)</sup>.

## Historisk bakgrund

Konceptet kritisk väg formulerades i slutet av 1950-talet inom ramen för utvecklingen av CPM-metoden (DuPont/Remington Rand). Den klassiska rapporten från 1959 lade grunden för praktisk planering och beräkning av den kritiska vägen; sedan dess har metodologin ingått i standarder för projektledning<sup>[\[6\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-kelley1959-6)[\[7\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-pmi-7)[\[8\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-nasa-8)</sup>.

## Vanliga misstag

- Att betrakta den kritiska vägen som den enda: i praktiken finns det ofta flera kritiska eller nästan kritiska vägar.
- Att enbart använda kriteriet "TF = 0" utan hänsyn till logiken för "drivande" (driving) länkar, lags och kalendrar.
- Att förlora den kritiska logiken efter resursutjämning utan att räkna om nätverket.
- Att förlita sig på fasta datum och hårda begränsningar som döljer nätverkets verkliga beroenden<sup>[\[1\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-gao-1)[\[3\]](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_note-cmu-3)</sup>.

## Se även

- Metoden för kritisk väg (CPM)
- PERT

## Litteratur

- U.S. GAO. *Schedule Assessment Guide: Best Practices for Project Schedules* (GAO‑16‑89G). <a href="https://www.gao.gov/products/gao-16-89g" class="external autonumber" rel="nofollow">[9]</a>
- PMI. *PMBOK® Guide*. <a href="https://www.pmi.org/pmbok-guide-standards/foundational/pmbok" class="external autonumber" rel="nofollow">[10]</a>
- NASA. *Systems Engineering Handbook* (SP‑2016‑6105 Rev2). <a href="https://www.nasa.gov/connect/ebooks/nasa-systems-engineering-handbook/" class="external autonumber" rel="nofollow">[11]</a>
- Kelley, J. E.; Walker, M. R. (1959). *Critical‑Path Planning and Scheduling*. *ACM DL*. <a href="https://dl.acm.org/doi/10.1145/1460299.1460318" class="external autonumber" rel="nofollow">[12]</a>
- «Critical path method». *Wikipedia (en)*. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Critical_path_method" class="external autonumber" rel="nofollow">[13]</a>
- Carnegie Mellon University. *Fundamental Scheduling Procedures*. <a href="https://www.cmu.edu/cee/projects/PMbook/10_Fundamental_Scheduling_Procedures.html" class="external autonumber" rel="nofollow">[14]</a>
- CSU Pressbooks. *Creating an Activity Network Diagram*. <a href="https://pressbooks.ulib.csuohio.edu/project-management-navigating-the-complexity/chapter/7-4-creating-an-activity-network-diagram/" class="external autonumber" rel="nofollow">[15]</a>
- «Precedence diagram method». *Wikipedia (en)*. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Precedence_diagram_method" class="external autonumber" rel="nofollow">[16]</a>

## Anmärkning

1.  <span id="cite_note-gao-1">↑ <sup>[1.0](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-0)</sup> <sup>[1.1](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-1)</sup> <sup>[1.2](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-2)</sup> <sup>[1.3](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-3)</sup> <sup>[1.4](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-4)</sup> <sup>[1.5](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-5)</sup> <sup>[1.6](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-gao_1-6)</sup> U.S. Government Accountability Office (GAO). *Schedule Assessment Guide: Best Practices for Project Schedules* (GAO‑16‑89G). <a href="https://www.gao.gov/products/gao-16-89g" class="external autonumber" rel="nofollow">[1]</a></span>
2.  <span id="cite_note-enwiki-2">↑ <sup>[2.0](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-enwiki_2-0)</sup> <sup>[2.1](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-enwiki_2-1)</sup> <sup>[2.2](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-enwiki_2-2)</sup> <sup>[2.3](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-enwiki_2-3)</sup> <sup>[2.4](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-enwiki_2-4)</sup> «Critical path method». *Wikipedia (en)*. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Critical_path_method" class="external autonumber" rel="nofollow">[2]</a></span>
3.  <span id="cite_note-cmu-3">↑ <sup>[3.0](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-cmu_3-0)</sup> <sup>[3.1](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-cmu_3-1)</sup> <sup>[3.2](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-cmu_3-2)</sup> Carnegie Mellon University. *Fundamental Scheduling Procedures*. <a href="https://www.cmu.edu/cee/projects/PMbook/10_Fundamental_Scheduling_Procedures.html" class="external autonumber" rel="nofollow">[3]</a></span>
4.  <span id="cite_note-pressbooks-4">[↑](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-pressbooks_4-0) Cleveland State University Pressbooks. *Creating an Activity Network Diagram*. <a href="https://pressbooks.ulib.csuohio.edu/project-management-navigating-the-complexity/chapter/7-4-creating-an-activity-network-diagram/" class="external autonumber" rel="nofollow">[4]</a></span>
5.  <span id="cite_note-pdm-5">[↑](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-pdm_5-0) «Precedence diagram method». *Wikipedia (en)*. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Precedence_diagram_method" class="external autonumber" rel="nofollow">[5]</a></span>
6.  <span id="cite_note-kelley1959-6">[↑](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-kelley1959_6-0) Kelley, J. E., Jr.; Walker, M. R. (1959). «Critical‑Path Planning and Scheduling». *IRE‑AIEE‑ACM '59 (Eastern)*. *ACM Digital Library*. <a href="https://dl.acm.org/doi/10.1145/1460299.1460318" class="external autonumber" rel="nofollow">[6]</a></span>
7.  <span id="cite_note-pmi-7">[↑](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-pmi_7-0) Project Management Institute. *A Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK® Guide)*. <a href="https://www.pmi.org/pmbok-guide-standards/foundational/pmbok" class="external autonumber" rel="nofollow">[7]</a></span>
8.  <span id="cite_note-nasa-8">[↑](https://systems-analysis.info/int/Kritisk_v%C3%A4g#cite_ref-nasa_8-0) NASA. *Systems Engineering Handbook* (NASA/SP‑2016‑6105 Rev2). <a href="https://www.nasa.gov/connect/ebooks/nasa-systems-engineering-handbook/" class="external autonumber" rel="nofollow">[8]</a></span>
